Dagen med stort d.

Idag skulle Göteborgs Universitet få ett ja eller nej.
Jag orkar inte bry mig längre.
Något som ska göra mig glad och vara min drömmarnas dröm gör mig bara ledsen just nu.
Jag skiter i det.
Det blir Norrköping i höst.

Deadline är nära nu.

fyra dagar kvar. Sen ska ett svar vara inne. Ja, eller Nej.
Just nu är det JA som är klickat. Men det är mest för att hålla dörren öppen.
Det lutar allra mest åt att det blir ett nej. Vilket gör ont i mitt hjärta och själ.
Det här är drömmarnas dröm. Göteborg, GÖTEBORG. Och utbildningen. Kriminolog. Sug på den ni, här ligger (japp, för jag ligger faktiskt i sängen.) kanske Sveriges nya Leif GW Persson, fast en kvinnlig sådan och bra mycket snyggare ;)

Jag förstår folk som satsar på utbildning och karriären först. För det är bannemig inte lätt att flytta iväg bara sådär med en liten skitunge :)
Ändå skulle jag inte vilja ha det annorlunda. Hon är ju värd mer än vilken utbildning i världen.

Men oj vad jag skulle vilja utbilda mig till kriminolog. Att ha drömmen så nära att man nästan kan ta på den. O så går det inte för att man inte har dagisplats. Det stör mig enormt.
Att pendla fram o tillbaka funkar ett tag, men inte i längden. Det jag räknar på nu är att åka hem varannan helg, o det blir resor för 1200 i månaden. Skulle jag behöva åka ner varje vecka så skulle det ju dubbleras. minst.
Ska vänta lite o se schemat o så när det kommer. Hoppas det kommer ut ganska snart. USCH för detta alltså. Tänk om det var lite enklare med dagis och lägenhet. Det skulle ju vara guld.
Att tacka nej till detta kommer göra mig halvbitter resten av livet typ. :)
Men om jag stannar i Norrpan så blire socialt arbete. O det är väl inte fyskam det heller. kanske.

All min kärlek <3

I have two tickets and a DREAM!

Hej och hallå.
14 juli idag. Tiden går fort. Sommaren har vi snart bakom oss.
Till hösten är det nya möjligheter. Jag har lämnat SKA bakom mig, och nu ska det jobbas eller studeras.
Det kommer bli studera för min del. Frågan är vad, var, hur?

I måndags kom beskedet som fick mig att gråta. Både av lycka och olycka.
Jag hade hoppats på att inte komma in, då hade jag inte behövt göra ett val.
Men nu kom jag in. Jag har en plats på masterprogrammet i KRIMINOLOGI på Göteborgs Universitet.
Jag undrar om ni fattar hur stort det här är för mig???

Jag är otroligt glad att jag kommit in, jag kollar lägenheter och har anmält intresse på 22!!!! stycken. JAG skriver upp mig på ALLA tvåor och treor som jag har råd med. Jag har kollat upp dagisansökan och tågbiljetter hem för att kunna åka hem varannan helg. Jag räknar, tänker och funderar.
Allt kommer gå ihop sig. Och om vi kommer hem varannan helg så träffar ju alla Olivia ganska ofta ändå. Det är inga problem.

Jag har inte bestämt mig än, men jag håller alla dörrar och fönster öppna.

Jag är dock rädd att min dröm kommer falla på att det är sjukt lång väntetid på dagis. En kompis sa ett år. Och det går inte. Det skulle aldrig fungera. Att föreläsningspendla fram o tillbaka i ett år skulle inte heller fungera.
Det stör mig så jävla mycket att jag har drömmen inom räckhåll, och att små fjantsaker kommer ställa till det. För den här chansen kommer inte tillbaka. Det blir antingen det här eller socialt arbete. Kriminologi är min dröm. Det är prio 1. Men men, vi får se.

Jag kommer fortsätta maila, kolla, tänka, fundera.
Som sagt. Jag har inte bestämt mig än. Men ni förstår kanske åt vilket håll det lutar?

All min kärlek <3